Om rasen Rasen har funnits på de Iberiska halvön sedan urminnes tider. Den har samma ursprung som franska barbet. Den största populationen finns i Andalusien, där den används som herdehund. Sedan århundraden är den känd under beteckningen "turkiskhund". De rastypiska egenskaperna, framför allt pälsen, gör rasen väl rustad för marsklandsregionens variation av fuktigt och torrt klimat och gör den lämplig som såväl herdehund som hjälpreda vid sjöfågeljakt och fiske i dessa regioner.

Pälsen är lockig med ullig pälsstruktur. När pälsen är kort är den vågig eller lockig, när den är lång kan den forma stora snören. Klippt päls är tillåtet, klippningen skall alltid vara fullständig och jämn. Rekommenderad maximal pälslängd på utställning är 12 cm (15 cm om locken dras ut) och minst 3 cm för att bedöma lockarnas kvalitet. Valpar föds alltid med lockig päls. De fäller inte i vanlig bemärkelse, någon gång kan det ramla av en större tuss men aldrig enstaka strån.

Färgen är enfärgad vit, svart eller kastanj, i olika nyanser eller tvåfärgad: vit och svart eller vit och kastanj i olika nyanser. Trefärgad är inte tillåtet.

Vår hund När vi bestämde oss för att skaffa hund var siktet inställt på en labrador. Men en dag kom Asta från Kalmar på besök och sen var det en perro vi ville ha. Vår första perro var lilla Jill (född i sep-03) och vi hade mycket roligt med henne. Hon var en riktig vattenhund och hoppade i allt som var vått oavsett väder och vind. Hon var väldigt orädd och lite galen. En vinterkväll i februari 2005 sprang hon i ett obevakat ögonblick ut på vägen och blev påkörd av en bil. Hon dog omedelbart och det var vår enda tröst, att hon slapp lida. Vi sörjde henne djupt men började genast leta efter ny hund.

Vi hade turen att komma i kontakt med Marita Palmqvist (Ramita de Palma) i Mölndal som väntade sin första perro-kull. Den 27 mars föddes vår lilla Ramita de Palma Antonia som vi kallar (Lovely) Rita alternativt Lillo.

Hon är den mest förtjusande jycke man kan tänka sig och de flesta faller pladask för henne. Hon är allmänt trevlig, mycket kärvänlig och trofast precis som man tänker sig en familjehund. Rita är snabb, smidig och mycket duktig i agility. När vi nu hösten 2008 går en tävlingskurs har vi också för första gången deltagit i en inofficiell tävling i nybörjarklass där vi kom tvåa. Och JA, det var fler än två som ställde upp! Vi körde också öppen hoppklass men där vi blev diskade. Det var lite svårt att komma ihåg banan tyckte matte…

Länkar:

www.ramitadepalma.se

www.perroklubben.se